Allmänt
Nakkila kommun grundades år 1861 och har idag nästan 6 000 invånare.
Nakkila hör till Västra Finlands län, Satakunta landskap och Björneborgsregionen.
Nakkila kommun ligger invid Kumo älv, mellan städerna Harjavalta och Ulvila. Kumo älv är det enda vattendraget i kommunen och älven flyter genom kommunen från sydost till nordväst.
I samma riktning går även järnvägen Björneborg-Tammerfors och riksväg 2 från Björneborg till Helsingfors.
Nakkila är berömt för det gamla talesättet ?nå, där vid Nakkila kyrkan? och talesättet har många olika förklaringar. Förklaringarna leder dock alltid tillbaka till värdshuset bredvid Nakkila kyrka, där handelsresande vilade och tog sig några groggar. Naturligtvis hände där också en hel del och de ville inte berätta hemma exakt var de hade varit. Man konstaterade bara andäktigt att man hade varit där vid Nakkila kyrkan.
Vitt berömda är även nejonögon och gungstolarna från Nakkila. På kommunvapnet finns nejonögon och sädesax avbildade. Spannmålsodling utgjorde tidigare den viktigaste näringsgrenen i Nakkila. Ännu idag ger de bördiga åkrarna goda skördar, även om den moderna industrin har fått en större betydelse för kommunen än jordbruket.
Gungstolarna från Nakkila har sitt ursprung i en gungstol som hämtades från Åland på 1800-talet. Utgående från den utarbetade sedan snickarmästarna en egen ?Nakkila-modell?. Gungstolar från Nakkila har exporterats till såväl USA som Ryssland, även ett flertal finländska statsmän har fått en sådan. Snickarna i Nakkila värnar ännu idag om hantverkstraditionerna och gungstolarna tillverkas fortfarande på beställning enligt den traditionella modellen.
Nakkila har två vänorter: Hudiksvall i Sverige och Boksitogorsk i Ryssland. Under de senaste åren har man haft tätare kontakt med den svenska vänorten.
Nakkila idag
Kommunens invånarantal 31.12.2011 var 5 781.
Skatteprocent för år 2013 var 20,25 %.
Kommunens areal: markområden 183, 09 km² + vattenområden 1,76 km² = totalt 184,85 km² (senaste ändring 1.1.2005)
Avstånd:
Till Björneborg 18 km
Till Helsingfors 220 km
Till Tammerfors 120 km
Till Åbo 130 km
Närmaste flygplats finns i Björneborg (18 km).
Avståndet till Mäntyluoto hamn är 40 km.
De närmaste tågstationerna finns i Harjavalta (10 km) och i Björneborg (19 km).
Nakkila är en betydande industriort i Satakunta. Den största arbetsgivaren är Suominen Kuitukankaat med cirka 100 anställda. I kommunen finns ett flertal företagare inom metallindustri och servicebranschen. I kommunen finns Satakunta hantverks- och konstindustriskola, där det mångsidiga undervisningsprogrammet fokuserar på hantverk och moderna medier.
En ny landvinning utgörs av Egentliga Finlands tv- och filmcenter i Nakkila. Verksamheten är fokuserad på Villilä herrgårdsmiljö de många historiska byggnaderna där. Herrgårdsmiljön som helhet upplever nu en ny era, bland annat verkar en beställningsrestaurang i huvudbyggnaden.
SEVÄRDHETER
Nakkila kyrkan och församlingshem
Kyrkan stod klar år 1937 och är den första kyrkan i funkisstil i Finland. Kyrkan har ritats av arkitekt Erkki Huttunen. Kyrkan har donerats av fabrikören J.W. Suominen och hans hustru Emma Suominen. Donatorerna är begravda i kryptan under kyrkan. Höjden för kyrkans torn med kors är 58 m. Kyrkan är belägen på en hög kulle och den syns därför på långt håll när man närmar sig Nakkila centrum.
Nakkila kyrka är öppen för allmänheten varje dag under juni-augusti kl. 9-16. Mer information på telefon +358 2 5379 300.
Framför kyrkan finns församlingshemmet som har ritats av akademikern Juha Leiviskä. Juha Leiviskä är en av de berömdaste arkitekterna i Finland och har bl.a. år 1995 vunnit Garlsberg-priset, ett av världens mest uppskattade arkitekturpris. Församlingshemmet är ett arkitektoniskt mycket populärt besöksmål.
Församlingshemmet är öppet enligt överenskommelse. Mer information, tel. +358 2 5379 300.
Hembygdsmuseum
Bredvid idrottsplanen finns ett hembygdsmuseum. På området finns tio olika byggnader, bl.a. Pakkala torp som är byggt på 1720-talet. Torpet har flyttats till museiområdet på 1970-talet. Föremålen i torpet är från 1800-talet. På området finns dessutom en väderkvarn av mamselltyp, ett loft, en verkstad, en rökbastu mm. I byggnaderna har man samlat ett stort antal jordbruksrelaterade föremål, från husgeråd till fordon och verktyg. Dessutom finns bl.a. en skomakar- och skräddarverkstad med tillhörande redskap samt även en miniatyr av mjärde för fångst av nejonögon
Hembygdsmuseet är öppet på söndagar under sommaren kl. 13-16, information och guidningar tel. +358 44 2091717
Ostmejerimuseum
Finlands första ostmejerimuseum finns bredvid kyrkan i socknens före detta lånemagasin som byggdes år 1859. Föremålen består av redskap som användes vid osttillverkning.
Ostmejerimuseet är öppet enligt överenskommelse, information tel. +358 44 2091717
Andra museer
Pyssykangas skolmuseum finns i Hormisto i den gamla skolan i Pyssykangas (adress: Koulupolku 25) och är öppet enligt överenskommelse,
information +358 44 7475914/kulturbyrån.
Åldringshemmet Hyppings museisamling finns i anknytning till åldringshemmet. Samlingen består av många olika slag av vårdutrustning från flera olika decennier. Guidningar enligt överenskommelse, information te. +358 44 7475867.
Arantila fors
Vid Nakkila finns fem forsar i Kumo älv och de är bl.a. mycket populära bland flugfiskare. Kumo älvs nedre lopp är ett vattendrag med ett rikt bestånd av lax och sik. Den berömdaste forsen är Arantila fors, som finns i kommunens centrum och som erbjuder många olika möjligheter till rekreation, från flugfiske till forsränning. De vackra lundliknande landskapen och höga strandbankarna är även vackra att se på från till exempel en kanot.
Fritidsfiskeområde i Nakkilaregionen
Villilä herrgård
Villilä herrgårds historia.
Villilä herrgård finns invid riksväg 2 när man närmar sig Nakkila kyrka. I herrgården verkar Egentliga Finlands tv- och filmcenter Villilä och dess filmstudior samt Satakunta yrkesinstituts undervisningslokaler för enheten i Nakkila. I studion har man bl.a. spelat in filmerna Sibelius och I örnens skugga i regi av Timo Koivusalo. I herrgården ordnas även konserter och utställningar.
Du kan boka ett besök i Villilä studio på telefon +358 500 635163
I herrgårdens huvudbyggnad verkar beställningsrestaurangen Villilän Kartanonrouvat Oy, tel. +358 2 5375 728. I huvudbyggnaden ordnas olika fester och utbildningstillfällen. På gården finns moderna logiutrymmen samt en separat upplevelsebastu (en restaurerad vedbastu).
www.villilankartano.fi
Harjavalta kraftverk
Vid gränsen mellan Harjavalta och Nakkila ligger Länsi-Suomen Voimaosakeyhtiös (Västra Finlands Elaktiebolag) kraftverk. Det byggdes i slutet av 1930-talet. Fallhöjden är 26,5 meter. Från kraftverket har man en vacker utsikt över de lundlika strandbankarna. Från kraftverket rinner älven i riktning mot Nakkila i sin djupa fåra ändra fram Ulvila stadsgräns.
Salomonkallio – vintersport och golf
http://www.salomonkallio.fi/
http://www.nakkilagolf.fi/
Salomonkallio Oy ligger i Kivialho (adress: Suomalaisentie 71) och erbjuder mångsidiga friluftsaktiviteter på vintern: utförs- och längdåkning, vinterbad.
På sommaren kan du spela golf i Salomonkallio, på området finns nämligen en välskött 9-håls golfbana. På området finns även ett café, konferens-, bastu och logitjänster samt ett caravanområde. På området finns också en badstrand.
Förhistoriska fornlämningar
Bronsåldersboplatsen i Rieskaronmäki är den äldsta fasta boplatsen som har hittats i Finland. Det finns skissritningar över huset i Rieskaronmäki. Husets forntida läge finns på gångavstånd från bilvägen.
Bronsåldersgravröset i Selkäkangas hör även till Finlands äldsta fornlämningar och är till sin storlek 43 m x 11 m. Professor Unto Salo har i detalj forskat i gravrösets konstruktion. Man antar att gravröset har byggts till minne av en mycket betydande person.
På området Uotinmäki finns fornlämningar från epoken för Kiukaiskulturen. Kiukaiskulturen utgjorde i Finlands förhistoria en övergångsperiod mellan stenåldern och bronsåldern 2 000 ? 1 500 f.Kr. På området i Uotinmäki har man i anknytning till boplatsen hittat åker, betesmark och tomtmark samt gravrösen.
Sjön Leistilänjärvi
Leistilänjärvi är en torkad sjö och man började torka ut den redan år 1777. Först på 1940-talet, efter krigen och med hjälp av fångarbetskraft, var sjön helt uttorkad. Områdets areal uppgår till totalt cirka 1 500 hektar. Efter krigen kunde man placera en stor grupp evakuerade i området och dess omgivning.